Mixar

Under sommaren planerades en samlingsskiva, PJ Mix, som skulle vara en mixad samlingsskiva, något man i Sverige i princip inte hade gjort innan på majorbolagsnivå. De hade släppt några mixade skivor som de tagit in från England, men ingen egen produktion. Skivan skall släppas på Virgin och projektet gör jag ihop med Janne Lundqvist som jobbar där.

Här blir jag för första gången plågsamt medveten om hur byråkrati och konkurrens mellan olika skivbolag kan fungera. Jag vet ju ungefär hur jag vill att detta skall låta, men får höra att det inte är säkert alls att vi får ok på de låtar jag vill ha. Jag sätter därför ihop en lista på 60 låtar totalt för att vara på den säkra sidan, en blandning av hits och lite klubbmusik, och sedan sätter vi igång med sökprocessen och skickar ut förfrågningar till de olika skivbolagen som äger rättigheterna, om de vill vara med på denna samling. Men det är inte så att vi kan välja och vraka vilket jag hade hoppats på utan det slumpar sig så att vi får 20 låtar godkända, helt slumpvist utvalda när man tittar på hela skivan. Där är många låtar som är mina sista val, med som reserver, och här står vi nu bland annat med låtar som jag aldrig skulle spela ute själv som DJ. Men med all politik som låg bakom vilka låtar man fick och inte, så kändes det lönlöst att försöka hitta mer musik, utan istället nöja sig med detta vi hade fått ja till. Annars hinner låtar bli inaktuella osv.

Det gick så långt att låten som Virgin själva ägde, splitter nya ”Spice Girls-Wannabe” som med all rätt där och då spåddes att bli en megahit, nekades i sista stund. Den var tänkt som skivans första spår och jag fick göra en master med den låten och en master utan den, och fick sedan ett sent besked om den fick vara med eller ej, vilket den inte fick. Virgin ville väl inte att vår samling skulle ta nått fokus från Spice Girls lansering och försäljning. Skivan lanseras med både radio och TV-reklam och säljer helt ok, ungefär som förväntat, och jag blir här den första svenska DJ att placera en mixad samling på försäljningslistans top 5.

Här är en mix av klassiker som är gjord tillsammans med Michael Jönsson. Han var sugen på att få en mix av dessa klassiker som man spelade lite då och då. För att skoja till det lite ytterligare så använde vi oss av de amerikanska utgåvorna av S’Express och Marrs, som hade lite andra samples i sig pga problem med rättigheter som de fått innan de skulle släppas i USA.

Mitt skivjobb nr 80 blev en megamix för E-Type som bara skulle släppas i Frankrike, men som sålde över 80.000 kopior bara där. Då i en 4,36 min lång edit som släpptes på CD. Detta är första gången den långa versionen kan höras digitalt, då denna långa versionen endast släpptes på en promo-vinyl. Den betingar idag ett värde på 400 kr och uppåt.

Lyssna som mp3

(Tyvärr gick det inte att ladda upp mixen på den legala hemsidan för mixar ”Mixcloud” som jag brukar använda, på grund av att mixen var för kort, och på ”Soundcloud” så togs den bort på grund av deras berömda kopieringsskydd. Därför ligger lyssningen denna gång även som mp3)

Det här är väl inte direkt något vetenskapligt urval av mina absoluta favoriter rakt igenom, men en del av låtarna är det definitivt. Första till exempel, en låt som jag verkligen tycker är helt magisk i denna dub-version, lika så Armand Van Heldens dub på Sagat-Luvstuff eller varför inte The African Dream, Satori, De’Lacy eller kanske Lex Loofah på Warp. Riktigt bra grejer om du frågar mig.

Här hör du även några grejer från mig som bara finns här och aldrig är släppta kommersiellt. Det handlar om skoj-versionen på “Winx-Don’t Laugh”, som i sitt original var tämligen minimalistisk och svårspelad, men som här fick en lite mer tidstypisk house-version som faktisk gick att spela.

Min remix på Clubland blev 1a på Swedish Dance Chart och detta var original-duben på den. Men skivbolaget ville ha en dub som inte lät som original-remixen, vilket jag gjorde också, men som då resulterade i att denna duben aldrig släpptes, till förmån för den nygjorda. “Tribal-smällarna” använde jag i både min egna “Tribal Track” och Clubland-remixen, som i lite reverb och delay låter rätt mäktiga. Min “trademark-orgel” som hörs i båda låtarna är ett egenprogramerat ljud i Rolands JD-800-synt som kom att användas många gånger.

En mix som gjordes som promotion för samlingen “Just D’s Gyldene”. Lite scratch och finesser, och den största funderingen, om man nu granskar mixen noggrant, är hur jag kan scratcha på “Vart Tog Den Söta Lilla Flickan Vägen?”-introt med rösten som säger “Du pappa? Ja? Ibland är man för stor….”? Hur går detta till? Den låten är bara släppt på CD och på denna tid fanns det ingen CD man kunde scratcha på, så hur gick det till?

Jo, jag ägde samma barnskiva på vinyl med Lotta Winqvist från 1975 som Just D hade snott rösterna ifrån och kunde på det sättet scratcha på den. Ofta, i alla fall när det handlade om medleys för en artist, så skulle det oftast även innehålla en “radio edit” där mixen skall gå från 7-9 minuter och plötsligt skall allt vara med fast endast på max 4 minuter. Det kräver sin planering redan när man gör den långa mixen, så det finns punkter att klippa i. Här är dock hela den långa versionen.

Jag skulle medverka live i P3s program Svea Kafé, som denna kväll skulle sändas direkt från Lysekil. Förutom min medverkan, både i programmet och sedan även som DJ på hotellet, så skulle även Stakka Bo vara med. “Kan du inte göra någon mix med Stakka Bo, Pierre?” Visst, det blev en ganska enkel mix men som ändå flyter på. Den sändes ihop med att vi medverkade.

Här kommer den sista, nr 8, som gavs ut i Absolute Dance Remix-serien. Tror känslan var att det gick lite inflation i medleys för plötsligt skulle var enda samlingsskiva kompletteras med en mix. Detta blev i alla fall den sista. Några klassiker som kan höras än idag finns med, tex La Bouche & Bucketheads. Vidare St James, som gick bort 2016, hans stora hit “I Would Die 4 You” och Clubland med Zemya Hamilton, som gick bort 2015 i låten “Peace Of Luv” i “Pierre J”-remixen som placerade sig nr 1 på Swedish Dance Chart.

En låt som dock inte kom med i mixen var “Infinite Mass-Mah Boyz” i en house-variant signerad undertecknad. Jag hade redan mixat in den bland de första låtarna på medleyt när jag berättade det för skivbolaget, att jag hade en egen hobby-remix på låten, för eget bruk, och tänkte ta med den exklusivt för denna Absolute Dance 8 Remix. Men nej, det ville absolut inte artisterna/skivbolaget. De själva tyckte säkert att de lät som Ice Cube och Snoop, och när de blev upp-speedade, så tyckte de att de lät mer som euro-techno-rap, dvs “dålig rap” och de ville de inte bli förknippade med. Rappen gick ju bara snabbare, inte förvrängd på något annat sätt, så hur kunde den bli så dålig plötsligt? Ja det kan man fundera på. Hur som haver tog jag bort den, men du hör den remixen  snart på en hemsida nära dig 😉