pierrej
1990 In The Mix
Also on YouTube with all cover/label-art from the records!
Archive 1990 – Mixtape March – Side A
Allt har en början. Mars månad 1990 och jag är 17 år gammal. Vid den tiden hade jag haft mina 2 Technics 1200-grammofoner i ca 1,5 år, tränat hemma och gjort mina första betalda jobb under 1989 på några olika skoldanser. När jag ibland mixade hemma så passade jag på att spela in lite kassettband samtidigt. Kassettbandet kunde man sedan lyssna på hemma eller ta med i bilen.
Detta är det första “vettiga” band jag kunde hitta, även om det finns en hel del att säga om det så här 26 år senare. Låtarna är en blandning av populära låtar och ett gäng klassiker som jag tyckte passade in. Att bara mixa vinyl är en konst i sig. Starta låtarna rätt för att kunna mixa på rätt ställe. Osv osv
Scratch-andet har jag precis lärt mig någotsånär, men jag hör att jag använder min gamla Jamo-mixer med väldigt långa reglar, för soundet på scratchingen blir inte som man helst vill ha det. Men det var vad jag hade…
När man mixade kassettband på denna tid så är det 1 tagning, klara, färdiga, gå! Gör man en miss 30 minuter in tex, så får man fundera på att börja om från början och ta om allt, eller låta det vara som det va. Därför vill man inte chansa för mycket vid mixarna, men samtidigt inte heller bara vänta på det perfekta stället, så det skulle bli för tråkigt att lyssna på. Lite extra-grejer ville man gärna bjuda på.
Här är det verkligen högt och lågt i alla bemärkelser, men det bjuder jag på. Vi alla skall börja någonstans 😉
Archive 1990 – Mixtape March – Side B
Här kommer helt enkelt den andra sidan på kassettbandet. Mestadels house i lite olika former. Helst skulle man ju vilja kunna spela in 90 minuter i sträck, eller ännu mer, men hur skulle det gå till? När bandet tog slut efter 45 minuter, så fick man vända och börja om. Man kan höra att jag har kvar samma skiva på talriken, och försöker envist få in visslingen, rösterna och lite annat från “Bomb The Bass-Beat Dis (Extended Dis)”
Det är fortfarande mars månad 1990 och jag är 17 år gammal. Vid den tiden hade jag haft mina 2 Technics 1200-grammofoner i ca 1,5 år, tränat hemma och gjort mina första betalda jobb under 1989 på några olika skoldanser. När jag ibland mixade hemma så passade jag på att spela in lite kassettband samtidigt. Kassettbandet kunde man sedan lyssna på hemma eller ta med i bilen.
Detta är det första “vettiga” band jag kunde hitta, även om det finns en hel del att säga om det så här 26 år senare. Låtarna är en blandning av populära låtar och ett gäng klassiker som jag tyckte passade in. Att bara mixa vinyl är en konst i sig. Starta låtarna rätt för att kunna mixa på rätt ställe. Osv osv
Scratch-andet har jag precis lärt mig någotsånär, men jag hör att jag använder min gamla Jamo-mixer med väldigt långa reglar, för soundet på scratchingen blir inte som man helst vill ha det.
När man mixade kassettband på denna tid så är det 1 tagning, klara, färdiga, gå! Gör man en miss 30 minuter in tex, så får man fundera på att börja om från början och ta om allt, eller låta det vara som det va. Därför vill man inte chansa för mycket vid mixarna, men samtidigt inte heller bara vänta på det perfekta stället, så det skulle bli för tråkigt att lyssna på. Lite extra-grejer ville man gärna bjuda på.
Här är det verkligen högt och lågt i alla bemärkelser, men det bjuder jag på. Vi alla skall börja någonstans 😉
1989 In The Mix
Also on YouTube with all cover/label-art from the records!
1988 In The Mix
Jag är 15 år (fyller senare på året 16 år). Nu är det bara hip-hop eller house i alla dess former som tar min uppmärksamhet i året som kom att kallas ”Summer of Love”, baserat på euforin kring acid house och rave-scen som började ta form. Med detta följde naturligtvis otroligt mycket bra musik!
Jag tror det funkiga och coola kring hip-hopen gjorde den intressant, tillsammans med alla samples från 70-talet med slingor och samples som inte jag hade hört förut. Att återanvända en bra slinga, som är och förblir en bra slinga och sedan rappa på den, tillsammans med trummaskiner, gjorde uppenbart tricket. Här slog också en viss Dr Dre igenom med dunder och brak genom NWA. Tänk att var man sitter med hans lurar i öronen så här 32 år senare (Beats/Apple).
För mig som gillade ljudet av syntar så var användningen/missbruket av Rolands acid-maskin TB-303 en välsignelse. Helst skulle den kompas av trummaskinen TR-808. Gjordes det på rätt sätt behövdes inget annat. (Lyssna exakt en timma in i mixen, wow!) Eller så kunde man göra som Todd Terry, sampla allt möjligt och sätta ihop det med sin patenterade trum-programmering.
Här på YouTube kan du samtidigt se alla bildomslag från skivorna.
1988 In The Mix – Samplern, jag börjar känna mig lite tjatig, men faktum är att det utan tvekan är det mest använda instrumentet i hela denna mix. Nästan all musik upp till 30 minuter in i denna mix innehåller mängder av samples, om inte hela musikbakgrunden rent av baseras på en annan låt. Låtarna därefter är inte sämre på något sätt, och känner man till det är det svårt att inte höra samplern precis överallt, i trummor, i röster och inte minst i alla kollage-liknande ljudlandskap.
Men att stjäla som simpla tjuvar handlade detta inte om, utan istället möjligheten till att vara kreativ, utan begränsningar. Tyvärr lärde sig många den hårda vägen då de stora skivbolagen inte tolererade denna nya konst, i alla fall inte utan tillstånd.
Den dålige basisten Roland TB-303, som inte alls lät som en bas, helt plötsligt blev ett av det mest använda instrumenten. Acid var på allas läppar. Den glada gula gubben syntes på många skivor och en “acid house remix” var det hetaste man kunde få tag på. Det ironiska är att D-Mobs hit We call it acieeed inte alls innehöll någon TB-303. Den låten som toppade danslistor världen över och även låg 3a på Englands singellista, blev ändå som ett signum för hela 1988, då själva vokalfrasen “acieeed” gapades i tid och otid, precis överallt.
